|
Upprättelse
Vi hör i dessa dagar mycket om förnyelse, återupprättelse och väckelse. YHVHS Ande rör sig och gör sig känd i många hörn av världen. Men är dessa skurar av vederkvickelse bara en indikation av “mycket mer” som skall komma? Följande Skriftord skulle kunna indikera att så är fallet: ”Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av vederkvickelse kommer från YHVHS ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Yeshua. Honom måste himlen ta emot tills de tider kommer då allt det blir återupprättat, som Gud har förkunnat genom sina avskilda profeters mun från urminnes tid.” (Apg: 3:19-21). Det är intressant att notera att det hebreiska ordet för ”återupprätta” är samma ord som ”ångra” – ”shuv”. Detta uttryck har också andra betydelser som: ’vända tillbaka till en startpunkt’, ’att komma tillbaka hem’, ’återkalla’, ’veder-gällning’, ’återhämta sig’, ’uppdatera’, ’lindra’, ’löna’, ’räddning’, ’hämta’, ’bakåt’, ’belöning’. När vi går tillbaka till ”urminnes tid”, finner vi att profeterna är helt eniga om ett ”upprättande”, speciellt av Jakobs hus. Ett av de första uppdragen som gavs till Messias är till exempel: ”för att föra Jakob tillbaka till honom, så att Israel samlas hos honom… att endast upprätta Jakobs stammar och föra tillbaka de bevarade av Israel.” (Jes 49:5-6) ”Stavarna (två) som du har skrivit på, skall du hålla i din hand inför deras ögon. Säg sedan till dem: Så säger Herren, YHVH: Se, jag skall hämta Israels barn ut från de folk, dit de har vandrat bort. Jag skall samla dem från alla håll och föra dem in i deras land. Jag skall göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg. En och samma kung skall de alla ha. De skall inte mer vara två folk och inte mer vara delade i två riken.” (Hes 37:20-22). Upprättelsen av “Davids fallna hydda (sukka)” (ett enat Israel) i Apg 15:16 är ett annat exempel på Jakobs upprättelse som en nationell enhet. Ängeln talade till Maria om Yeshua och sa att: ”Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut." (Luk 1:32-33) Den sista versen som är skriven av den siste profeten från “urminnes tid”, Malaki, har också att göra med dessa sena dagars upprättelse: ”Han skall vända (shuv - upprätta) fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till deras fäder” (Mal 4:6) Vilka är barnen? Vilka är fäderna? I Gamla testamentet så refererar ordet ”fäder” nästan alltid till patriarkerna: Abraham, Isak och Jakob och ordet ”barn” till deras avkomma, eller säd. Genom hela Skriften ser vi hur YHVH arbetar eller gör saker i hemlighet, saker som är dolda för våra ögon att förstå. Som exempel när YHVH multiplicerade Abrahams säd, gjorde han det utan patriarkernas kunskap som vi kan se i följande vers: Du är ju vår Fader, Abraham vill inte veta av oss, Israel erkänner oss inte. Men du, YHVH, är vår Fader. Vår Återlösare av evighet är Ditt namn. (Jes 63:16) Därför säger YHVH så till Jakobs hus, han som befriade Abraham: Jakob skall inte mer behöva blygas, hans ansikte skall inte längre blekna, ty när han, det vill säga hans barn, ser mina händers verk ibland sig, kommer de att hålla mitt namn avskilt. (Jes 29:22-23) I YHVH’s profetiska tid kommer Han att avslöja, lyfta slöjan och föra fram i ljuset vad Han själv har dolt. Är vi i den sena timmen av uppenbarelse och upprättelse, när Sions söner reser sig och lyser med ljuset som kommer från YHVH’’s härlighet (Jes 60)? Är detta de tider av upprättelse av de två stickorna, de två nationer eller de två familjerna? Längtar barnen efter sin sanna identitet? Tittar de efter sina rötter och önskar återvända hem ibland utan att ens förstå varför? Är detta den tid som YHVH själv agerar genom hjärtat för att svara på bönen från våra förfäder: ”tag (shuv) oss till Dig på nytt, YHVH, så att vi kan vända (shuv) åter. Förnya våra dagar så att de blir som förr”? (Klag 5:21) ”Jag kan höra hur Efraim klagar: ”Du tuktade mig, jag blev tuktad som en otämjd kalv. För mig åter (shuv), så vänder jag åter (shuv), ty du är YHVH, min Elohim” (Jer 31:18). Är detta den tid då Guds förtärande domar på Josefs hus slutar och Hans godhet och medkänsla börjar? Efraim (hela huset Josef) blev kallad hedning, inte mitt folk, en utstött, de förvisade och föräldralösa. Men nu, i Messias, kallas Efraimiterna barmhärtighetens kärl, väktare, den Högstes präster och söner till den levande Guden. "Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbliva över dig… Jag för dem från landet i norr, samlar in dem från världens bortersta hörn. Bland dem finns blinda och halta, havande kvinnor och födande. I stora skaror skall de återvända hit. Gråtande kommer de, men jag tröstar dem och leder dem. På en jämn väg där de inte snavar för jag dem till strömmande vatten. Ty jag är en fader för Israel, Efraim är min förstfödde son.” (Jer 31:3, 8-9). Ovanstående uttalande till Efraimiterna är av största vikt till deras upprättelse och helande, speciellt från såren av förkastelse och plåga. Efraim har varit föräldralös i över 2500 år och därför känner han inte Faderns kärlek. Dessa återvändande söner behöver ta emot i sina hjärtan dessa ord från en kärleksfull himmelsk Fader: Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbliva över dig”. På grund av sina förluster som föräldralösa barn är många fyllda med bitterhet. Ett säkert sätt att bli av med dessa plågoandar är att omfamna Faderns kärlek genom Hans Son och vår Messias Yeshua. Se, dagar skall komma, säger YHVH, då man inte mer skall säga: "Så sant YHVH lever, han som förde Israels barn upp ur Egyptens land", utan: "Så sant YHVH lever, han som förde Israels barn ut ur landet i norr och ur alla andra länder, dit han hade drivit bort dem." Ty jag skall föra (shuv) dem tillbaka till deras land, det som jag gav åt deras fäder. (Jer.16:14-15). ”På den tiden skall Juda hus gå till Israels hus (Efraim), och tillsammans skall de komma från landet i norr till det land som jag gav era fäder till arvedel.” (Jer. 3:18). Ephraim “Se, hur gott och ljuvligt det är när bröder bor endräktigt tillsammans… där ger YHVH befallning om välsignelse, om liv till evig tid.” (Ps. 133:1-3) |