När jag läste i Jeremia 31 fastnade jag vid några av versarna och har funderat lite på några av de saker som står där:
”Så säger YHVH: Ett rop hörs i Rama, klagan och bitter gråt. Det är Rakel som gråter över sina barn, hon vill inte låta trösta sig, eftersom hennes barn inte mer finns till. Men så säger YHVH: Sluta med din högljudda gråt, låt inte dina ögon fälla tårar. Ty ditt verk skall få sin lön, säger YHVH, och de skall vända tillbaka från sina fienders land. Det finns hopp för din framtid, säger YHVH. Dina barn skall vända tillbaka till sitt land* [engelskan och hebreiskan skriver här att komma tillbaka till sina gränser]. Jer 31:15-17
När det läses i sitt sammanhang är det uppenbart att delar av citatet i Matt 2:18 och dess dåvarande tillämpning var långt ifrån en fullständig uppfyllelse av denna profetia.
Det som talade till mig i detta stycke var orden ”och de skall vända tillbaka”. Notera att första gången så står det att de kommer att vända tillbaka från och den andra gången står det att de kommer att vända tillbaka till. Men vilka är dessa som Skriften kallar ”Rakels barn”? Jag är säker på att det inte refererar till barnen som Herodes mördade. Låt oss fråga oss själva igen, vilka är Rakels barn? De flesta av oss skulle säga ”Josef och Benjamin”, men borde vi inte ta i beaktning de två andra som blev födda i hennes sköte genom Bila, hennes tjänstekvinna?
(1 Mos 30:3)
Således borde alla barnen som Rakel gråter över vara Josef (Efraim och Manasse), Benjamin, Dan och Naftali (även i ett större sammanhang så är det ingen tvekan om att hänvisningen är till alla Jakobs försvunna barn). Följaktligen gråter Rakel för att de barnen ”inte finns till” precis som YHVH förutsa genom Hosea, som uttalade att de skulle bli ”inte mitt folk (am)”. Och vidare att de skulle bli ”utspridda” och vi ser i ovannämnda citat från Jeremia att denna utspridning är i deras fienders land. Vem är fienden i detta avseende? Svaret är enkelt och okomplicerat, alla nationerna som är samlade för att ”göra sig av” med Israel som ett folk och nation (se Ps 83). Det finns mer här (i Ps 83) än att göra sig av med namnet, intentionen är att förstöra folket och att överta landet av deras arvedel – ”Sion” - YHVHs boning. (se också Hesekiel 36).
Vi läste här ovan att ”Rakels barn” (de som var förlorade) skulle återvända till sina ”gränser” [sitt land]. Därför måste vi också fråga, var är dessa gränser? För att få svaret så låt oss vända oss till Hesekiel kapitel 47 och 48. Först från 47: ”Så säger YHVH Elohim: Dessa är de gränser efter vilka ni skall utskifta landet som arvedel åt Israels tolv stammar. Josef skall ha två lotter. Ni skall få det till arvedel, den ena stammen såväl som den andra. Därför att Jag med upplyft hand lovade att ge det åt era fäder skall detta land bli er arvedel. (Hes 47:13-14).
Intressant är att landet delas lika mellan stammarna. När man jämför flera återgivningar av Hesekiels karta slogs jag av hur stammarna blev placerade. Alla (de verkliga) barnen till Rakel var i de norra områdena förutom Benjamin. Istället för honom var Asher, Leas tjänstekvinnas son, i den norra delen placerad mellan Dan och Naftali, som om det hade varit kompromiss med Benjamin. Denna territoriella övergång från den gamla ordningen bekräftas också av profetior i Sakarja och Mika, genom återhämtande och återkomsten av Josefs förlorade stammar i sluttiden:
Jag skall ge styrka åt Juda hus och Josefs hus skall jag frälsa. Jag skall föra dem tillbaka, ty jag skall förbarma mig över dem, och de skall vara som om jag aldrig hade förkastat dem… Jag skall vissla på dem och föra dem samman, ty jag har befriat dem. … de skall tänka på mig i fjärran land. De skall få leva med sina barn och komma åter… Till Gileads land och till Libanon skall jag föra dem, och där skall inte finnas utrymme nog för dem. (Se hela texten i Sak 10:6-10) Vakta med din stav ditt folk, din arvedels hjord, så att den får ha sin avskilda boning i skogen på Karmel; låt den gå i bet i Basan och i Gilead, likasom under forna dagar (Mika 7:14).
Än så länge är dessa profetior inte uppfyllda. Enligt kartorna är gränsen mellan Efraim och Ruben kring den södra änden av Karmelområdet vilket betyder att området vid Galileen kommer att vara en del av Efraim.
Ovanstående karta visar de ungefärliga gränserna för tiden av den framtida övergången, till allt som utlovas till förfäderna, däribland ”Hetiternas land”
(Jos 1:4) och landet fram till floden Eufrat kommer att ärvas.
Hur många år kommer det att ta? Bara YHVH vet. Det kan vara lika med antalet år som Judas återupprättande (som inte är klar ännu). YHVH måste manövrera nationer och folk, för att iscensätta för våra bröder till att återvända.
Som historien påminner oss, bara av en kvarleva av Judarna lyssnade på profeterna. Vi vet vad som hände med dessa som blev kvar i sina fiendeländer, som trodde att de var säkra där. Men det är klart att vi inte ska glömma det faktum att en hel del (varav många omkom dessförinnan) var förutseende nog att tro att de skulle återvända och så började göra praktiska förberedelser medan man var i nationerna.
Vi, som är av Josefs hus, behöver ta del av vad YHVH har oss vid denna tid.
Ephraim