|
Ett historiskt perspektiv på Chanukka
Profeten Daniel förutsåg (på 600-talet f Kr) det grekiska imperiets uppkomst, dess slutgiltiga uppdelning i fyra delar och som särskilt pekade på Antiochus IV Epiphanes regim, Seleukidkungen som kom till makten år 175 f Kr (se Daniel 11:1-4, 21-25). Det var mot denna kung och hans onda påbud som Mackabéer familjen, med goda skäl, ledde ett uppror under åren 167-160 f Kr. De religiösa förbuden mot den judiska befolkningen i Israel vid den tiden var mycket hårda, vilket ledde till svåra påföljder för alla som vågade bryta mot dessa påbud. Det militanta upprorets gång var kort, vilket resulterade inte bara i religionsfrihet utan också till att uppnå det judiska folkets självständighet från den grekiska/seleukidiska kontrollen. Från och med då tog mackabéerna, som var en prästfamilj, på sig ledarskapet för Judéen och agerade i olika saker, men avstod från rättsväsendet och kungliga plikter (men under tiden undertecknade de en pakt med Rom som öppnade vägen för den senare till att börja påverka den spirande staten). Men år 104 f Kr förklarade sig John Aristobulus den I och sedan hans bror Alexander Jannaeus som kungar och likaså som överstepräster. Saker började gå neråt då, vilket resulterade i en moralisk, andlig och nationell nedgång av ”kungariket”, som vi ser ett århundrande senare vid Yeshua tid. Helt klart är att familjen som så mirakulöst, mot alla odds vann kriget mot en supermakt, misslyckades att upprätthålla de principer som de hade kämpat för och förrådde folket i Israel – Judéen. Fastän dessa krönikor av revolten som inte är en del av Skriften, utan som vi såg ovan, var det en bestämd hänvisning till vad som skulle ske i Judéen ett par århundraden i förväg. Eftersom firandet av återinvigningen och reningen av Templet (år 138 f Kr) är vad Chanukkah (eller borde vara) handlar om, låt oss titta på en annan biblisk text (från omkring 520 f Kr) som är enbart inriktat på Elohims tempel och dess plats bland Israels folk, det är i profeten Haggais bok. Denna korta bok har några saker att säga om Elohims hus och dess helighet. Dessutom eftersom det historiska datumet av Chanukkah firandet är den 25 i den 9 månaden (Kislev), hänvisar Haggai till den 24 i 9 månaden tre gånger (alla som är i samma år, ”Darius andra år”, kapitel 2:11, 19, 21) nästan 400 år före Chanukkah händelsen. Faktum är, i 2:19 säger han: ”Tänk efter hur det blir, från och med i dag, den tjugofjärde dagen i nionde månaden, då grunden till YHVHS tempel blev lagd. Tänk efter!” Haggai levde under tiden av återvändandet till Sion, efter de 70 åren i Babylons exil, vid den tiden då det andra Templet blev byggt. Profeten var mycket bekymrad för det nya Elohims hus, dess sunda grundvalar och rätt vård och attityden hos dem som skulle bevista det. I boken som följer efter Haggai, hänvisar Sakarja igen till samma år (Darius andra år), med profetior som avser Jerusalem, till Sion OCH, än en gång, till YHVHS hus. Men här är det YHVH själv som förklarar Sin iver för dessa platser, och Hans ord av löften för dem: ”Ropa ut: Så säger härskarornas YHVH: ’Min lidelse är stark för Jerusalem och för Sion. Men jag är mycket vred på de självsäkra folken, för medan min vrede ännu inte var så stor, gjorde de det onda ännu värre.’ Därför säger YHVH: ’Jag har vänt tillbaka till Jerusalem i barmhärtighet. Mitt tempel [hus] ska byggas där, säger härskarornas YHVH, mätsnöret ska dras över Jerusalem.’ Ropa igen: Så säger härskarornas YHVH: ’Mina städer ska åter flöda över av det goda. YHVH ska åter trösta Sion och åter utvälja Jerusalem.’ ” (Sak 1:14b-17). Några århundraden senare, demonstrerade Yeshua Sin iver för det då existerande Elohims hus. Matteus 21:12-13 ”Och Yeshua gick in i Elohims tempel och drev ut alla som köpte och sålde i templet, och stötte omkull penning växlarnas bord och stolarna för dem som sålde duvor, och sa till dem: Det står skrivet: Mitt hus ska kallas ett bönehus. Men ni har gjort det till ett rövarnäste.” Han sa också till köpmännen: "Gör inte min Fars hus till en marknadsplats" (Joh 2:16)! ”och Han stoppade alla som försökte bära varor över tempelplatsen (Mark 11:16). Det var på samma ställe och plats som Yeshua sagt: ”Riv ner detta tempel, och inom tre dagar ska Jag låta det uppstå. Då sa judarna: I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och Du vill resa upp det på tre dagar? Men templet Han talade om var Hans kropp” (Joh 2:19-21). “Hans kropps tempel”!? Ja, Yeshuas kropp, utgiven för oss (se Lukas 22:19). Om vi följer den här tankegången ett steg längre, säger Skriften oss att vi också är ”Elohims levande tempel”. Därför uppmanar Paulus: ”Gör er inte till ett med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med laglöshet att göra? Vad har ljus och mörker gemensamt? Kan Messias och Beliar dra åt samma håll? Kan en troende och en som inte tror dela något med varandra? Vad har Elohims tempel med avgudar att göra? Vi är tempel åt den levande Elohim, för Elohim har sagt: ”Jag ska bo och vandra ibland dem. Jag ska vara deras Elohim, och de ska vara Mitt folk.” Därför säger YHVH: ”Lämna dem och skilj er från dem. Rör inte det som är orent! Då ska Jag ta emot er och vara er far, och ni ska vara Mina söner och döttrar, säger YHVH, den Allsmäktige” (2 Kor 6:14-18) Vi tog en lång resa runt YHVHS hus eller tempel, men är inte detta kärnan i firandet i den här tiden på året? Må denna Chanukka verkligen vara för oss en högtid av ljus som vi firar Denne som är ”världens Ljus” och som säger till oss att ”Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus" (Joh 8:12), och att precis som Honom, ska vi också vara ”ljuset i världen” (Matt 5:14). Med renade tempel, kommer Hans ljus genom oss ”lysa för människorna, så att de ser era/våra gärningar och prisar er/vår Far i himlen” (Matt 5:16). Chanukka Sameach |